LÄSARBIDRAG Precis som inom andra världsåskådningar kan de som bekänner sig till nationalismen inte undkomma meningsskiljaktigheter sinsemellan. Nationalisterna i Sverige är av varierande börd, klass och i olika livssituationer, därför finns det av naturliga skäl åsiktsskillnader om hur nationalism ska tolkas men framförallt praktiseras.
För vissa är detta faktum ett problem, men jag tror att det i förlängningen gynnar de som vill se ett mer enhetligt Sverige i samförstånd.
Innan diverse anhängare till våra kvällstidningar utbrister "vad var det vi sa!", så vill jag påpeka att nationalism ger utrymme för olikheter, men med fokus på samhörighet. Att en del praktiserar "lika" i realiteten, samtidigt som de basunerar ut skenheliga motton som "olika", renderar i att situationen blir än mer ohållbar i ett längre perspektiv och att debatten dör. Men att alla är olika råder det inga tvivel om, och för att kunna konstatera att de flesta gillar variation så krävs nog varken klickkampanjer eller skenheliga sossar.
En förutsättning för en gynnsam utveckling baseras just på att olika åsikter får ventileras i en saklig debatt, något som vi sett väldigt lite av i likriktad politiskt korrekt media. Att Sverige befinner sig i en degeneration är troligtvis de flesta nationalister (med många andra) ense om, av den anledningen så växer de rörelser som ligger nationalisternas intressen närmast. Inledningsvis så har retoriken varit väldigt distinkt men kommer att behöva nyanseras, särskilt med tanke på att allt fler invandrare, hbt-personer och feminister ser nationalismen som det starkaste alternativet för dem.
För att alla ska kunna känna sig välkomna krävs en vidare debatt och att gemensamma mål belyses. Det är även viktigt att man blottlägger konsekvenserna av den politik som förs idag. Beprövade koncept som tvingas bort till förmån för främmande attityder och normer är ett hot mot nationen och ett av skälen till att segregationen ökar. Men för etablissemanget verkar detta vara nyckeln till gemenskap.
Det skapas fler och fler grupperingar i samhället i takt med massinvandringen. Anledningen är enkel, vi klarar inte av att integrera eller assimilera det stora antal människor som redan står utanför samhället. Hur ska vi då lyckas med de nyanlända?
Floskler som att vi inte har tillräckligt med läkare i landet och därför måste ha en massinvandring är en av många konstruktioner levererade av etablissemanget, alternativa orsaker som att läkarna jobbar för lite och allt för få utbildningsplatser bör istället uppmärksammas och åtgärdas. Något som oroar många är de etablerade partiernas visioner, exempelvis så vill Miljöpartiet införa fri invandring, något som sannolikt skulle rasera hela välfärdssystemet då den offentliga sektorn redan är hårt belastad.
Därtill har vår utrikesminister redan uttryckt sig i frågan om Turkiets vara eller icke vara i EU. Vad konsekvenserna skulle bli om medborgarna i ett land med nära 80 miljoner invånare, där 99,8 % av dem räknas som muslimer, får rätt till att fritt röra sig och uppehålla sig i medlemsstaterna inom EU kan man bara sia om. Dessutom så vill Socialdemokraterna att alla kommuner ska ha beredskap för att ta emot nyanlända flyktingar och asylsökande. Det kommer alltså, i den frågan, inte att spela någon roll hur kommunens invånare röstar i kommunalvalet.
Framtiden ser mörk ut och vi är i ett avgörande läge, det krävs att alla nationalister kan föra en konstruktiv dialog och främjar en öppen debatt som välkomnar fler infallsvinklar. På så sätt kan en ännu starkare nationalistisk rörelse växa fram.
Heimdall
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
