UTPRESSARLIGAN Han har varit internationellt efterlyst av såväl Norge som Sverige och går under en mängd identiteter, bl.a. William Sousa, Kenneth Docksheim, Hugo Maurstad, Philip de Ferrier, Runde Simonsen och Terje Tinholt och beskrivs som oerhört manipulativ av sina medhjälpare. Han har en exklusiv smak och dyra vanor och är mycket väl insatt i hur finansvärlden fungerar. Han är väldigt mån om sitt utseende, både vältränad, ofta brunbränd och har ett vitt Hollywood-leende. Han har inga bankkonton, han rör sig bara med kontanter. Han har inga tillgångar i eget namn. Han har inga telefonabonnemang i eget namn eller emailkonton i eget namn. Han åker ofta limousin från land till land. Han använder dopningspreparat. Han har inga yttre businessattribut. Det låter som hämtat från en dålig spionfilm eller Guillou-deckare. Men det är i allra högsta grad verklighet.
Det handlar om den storsvindlande norrmannen Philip Holst-Cappelen, 47 år (bilden), som med brutala metoder kidnappat och tilltvingat sig pengar från sina förmögna offer i den senaste härvan. Tillsammans med tre andra kartlades flera kända förmögna svenskar men man iscensatte endast två kidnappningar där de tilltvingade sig totalt 15,6 miljoner kronor. Nu sitter han häktad i Spanien i väntan på besked om att utlämnas till Sverige eller Norge. Polisen kan därmed stryka honom från rikskriminalpolisens Ikaroslista.
Philip Holst-Cappelen började sin karriär med att stjäla kreditkort från personer som liknade honom själv. Dessa hittade han på kurser, konferenser och hotell. Redan år 2000 blev han efterlyst genom Interpol i hela Europa. Då hade han svindlat till sig mellan fem och sex miljoner norska kronor från rika finansmän. År 2001 greps han av polisen vid Kastrups flygplats när han utgav sig för att vara Cubus-direktören Marius Varner. År 2002 blev han dömd till fyra och ett halvt års fängelse och dömd att betala 21 miljoner norska kronor i ersättning. I mars 2010 åtalades han i en svindlerihärva där han tillsammans med 15 andra män lurat av 50 norrmän sammanlagt 12,2 miljoner norska kronor. Han häktades men försattes på fri fot 2009.
Den nya härvan – människorov och grov utpressning
Göteborg – offer nummer ett
Cappelen såg senare en lägenhetsannons på Blocket och hyrde bostaden på Chalmersgatan i Göteborg 2009. I samma fastighet bor den första miljonären, ”Persson”. Efter en tid noterar Philip Holst-Cappelen dennes levnadsvanor och fina bilar. ”Persson” kartläggs in i minsta detalj.
Den 31 mars 2010
Medbrottslingen Daniel Gustafsson knackar, utklädd till reparatör, på och ”Persson” släpper in i god tro. Därefter överfaller Gustafsson finansmannen och sätter både hand- och fotfängsel samt tejpar över munnen. Omgående anländer Philip Holst-Cappelen, som under hot om grov misshandel och dödshot mot hans familj, tvingar ”Persson” till datorn, tillfälligt befriad från sitt handfängsel. ”Persson” tvingas till aktieförsäljningar och överföringar om totalt 3 620 000 kr. Överföringen går till Philip Holst-Cappelens pojkväns konton, Iip Dharmawan. En indones han charmat på en datingsajt.
”Persson” hålls fången i flera dagar och den 6 april 2010 hittas han i lägenheten. Då hade gänget bett ”Persson” uppge någon vän som han kände förtroende för. Sedan lämnade man ”Perssons” lägenhetsnyckel i ett kuvert och lämnade det i receptionen på Elite Plaza. Sedan ringde man vännen och berättade om ”Persson” och kuvertet.
Den 7 april 2010 gjorde Daniel Gustafsson ett återbesök hos ”Perssons” fastighet och fotograferade namntavlan i entrén på Chalmersgatan. Den 10 april 2010 fotograferade han i ”Perssons” garage på Teatergatan registreringsskylten på ”Perssons” bil. Philip Holst-Cappelen hade uttalat allvarliga hot, som ”Persson” tog på stort allvar, innan han lämnade ”Perssons” lägenhet och ”Persson” vågade därför inte gå till polisen.
Att polisen fick kännedom om att ”Persson” utsatts för brott berodde på att polisen vid utredningen av brottet mot nästa offer såg att stora summor flutit in på indonesens konto i april. Det var först i förhör hos polisen som ”Persson” berättade vad han blivit utsatt för. Att ”Persson” inte vågade polisanmäla brottet mot honom beror på målmedvetenheten, råheten, kylan och hänsynslösheten i överfallet och hoten.
Åklagaren har visat hur det gick till i Göteborg och i Stockholm (nästa offer, anm PI) och verka mena att våldet var mindre i Göteborg. Detta är inte ”Perssons” uppfattning. ”Persson” vill inte tala närmare om eller föra bevisning om den fysiska och psykiska smärtan. Men man kan inte föreställa sig hur det är att ligga fängslad på det sättet som han gjort. ”Persson” hade bojor på ryggen, på händerna och runt fötterna och tejp runt munnen. Han fördes till sovrummet och lades på sängen. Så var det hela tiden utom när han på dagarna togs ut till Philip Holst-Cappelen och kedjades vid elementet. ”Persson” fick gå ihopkrupen vilket gav svåra ryggbesvär. Han gick krokig i en vecka. Han förlorade känseln i händerna, vilket höll i sig i tre månader. När det gäller de psykiska påfrestningarna tror han att rätten kan förstå vad han har utsatts för. Han sökte läkare genast och går hos en psykolog.
”Reparatören” och medgärningsmannen Daniel Gustafsson
I förhören berättar Daniel Gustafsson om hur han fick kontakt med Cappelen.
Gemensamt för Daniel Gustafsson och Cappelen är deras stora intresse för kroppsbyggning. Gustafsson är mycket vältränad och är en välkänd profil i Göteborg och är sponsrad av kostföretag samt förekommer i reklamkampanjer. Han ger gärna ger tips, kostråd mm till de som vill ha. Därför var det inget konstigt när den vältränade Peter kom fram till honom. ”Peter” var Cappelen. De blev vänner och för Cappelen berättade han om sin cancerdöende unga flickvän samt om sin egen hjärtsjukdom. Dessutom var han då arbetslös. Tveksam övertalades han att ordna fram tillväxthormoner till Cappelen. Gustafsson behövde pengarna.
Sedan fortsatte man att ha kontakter med varandra. Peter/Cappelen började då tala om ett problem. En gammal vän från Norge hade lurat Peter på pengar vid en lägenhetsförsäljning och Peter hade inte fått ut sin andel vid den försäljningen. Peter satt illa till och behövde hjälp av Daniel Gustafsson, som var tvekande. Han hade aldrig gjort något sådant tidigare. Peter sade att han bara skulle vara med som ett moraliskt stöd och att det inte var något kriminellt. Daniel Gustafsson har inte gått med på något, aldrig tagit del i planering och aldrig förstått att ”Persson” skulle utsättas för ett kriminellt övergrepp. Peter fortsatte att bearbeta Daniel Gustafsson. Han planerade hur man skulle komma i kontakt med och samtala med den här mannen och talade om att han fått en idé. Daniel Gustafsson ville inte att mannen skulle skadas på något sätt.
Nästa kontakt var att Philip Holst-Cappelen ringde och ville träffa Daniel Gustafsson på morgonen den 31 mars 2010. Alltihop den dagen, från det att han lämnade hemmet till dess han kom tillbaka, tog en timme. De möttes på ett frukostcafé. Philip Holst-Cappelen undrade om han ville ha något att äta. Philip Holst-Cappelen plockade fram och visade ett skrivunderlägg och ville att han skulle ta med det upp. Philip Holst-Cappelen visade också en blåtand till örat och en verktygslåda samt kläder som Philip Holst-Cappelen ville att han skulle ha på sig. Det kändes inte rätt. Sedan ville Philip Holst-Cappelen att de skulle gå från frukoststället till lägenheten. Philip Holst-Cappelen så som ”Peter” tog verktygslådan och gick emot garaget och gick in den vägen. Vid spiraltrappan sade han att han inte ville detta, att han ville gå hem istället.
Philip Holst-Cappelen genomgick en tydlig personlighetsförändring, blev svart i ögonen, sade att han gjort något kriminellt med testosteronet och att han skulle tänka på den döende flickvännen och använde då även flickvännens efternamn som han aldrig nämnt samt talade om att Philip Holst-Cappelen visste var han bodde. Philip Holst-Cappelen tog sig för bröstet. Han tänkte att Philip Holst-Cappelen kanske hade kniv eller pistol. När han blev hotad började han tvivla på Philip Holst-Cappelen. Uppe vid lägenhetsdörren sade han att han inte ville igen. Då drog Philip Holst-Cappelen fram hoten på nytt. Då ville han bara få det gjort och tänkte att Philip Holst-Cappelen ville väl bara skrämmas och att man inte ska blåsa en kamrat. Telefonen kopplades på och han hade öronsnäckan. Dörren till trapphuset lämnades på glänt. Han fick verktygslådan. Han var skakig men försökte bita ihop och tänkte att ”Persson” var den kriminelle som lurat Philip Holst-Cappelen.
Stockholm
Researchern
Under tiden i Göteborg hade Cappelen haft hjälp av taxichauffören Reidar Eriksson som i god tro levererat mat till ”Perssons” lägenhet. Nu var han manipulerad och hyrd av Cappelen att kartlägga flera förmögna svenskar. Philip Holst-Cappelen gav Reidar Eriksen ett assistentjobb som innebar att han skulle skjutsa Philip Holst-Cappelen hit och dit, utföra lättare inhämtande av uppgifter och enklare spaningsuppdrag. Reidar Eriksen var mån om att allt skulle vara lagligt och tog upplysningar på Philip Holst-Cappelen. Philip Holst-Cappelen sa att han i sin verksamhet hade ett projekt som gick ut på att se hur företrädare för bolag möts, detta i avsikt att kunna förutsäga kurspåverkande händelser i bolagen. För detta behövde han hjälp. Ett slags deckartjänst som gick ut på att stå utanför en bostad, ett hotell eller ett kontor för att se när en person kommer eller lämnar den platsen.
Under den tid som Eriksson var aktiv var ekonominyheterna väldigt aktiva och på löpet. De uppgifter som Reidar Eriksen fått av Philip Holst-Cappelen har han diskuterat öppet med många olika vänner och släktingar vilket är ovanligt om man planerar brott. Reidar var också öppen i sin research i eget namn både med bokningar och annat. Han var även polisen behjälplig i utredningen. Det kunde inte bevisas uppsåt, att Reidar Eriksson förstått att det var upptakten till något kriminellt.
Offer nummer två
Cappelen hade nu utsett ett nytt offer, denna gång i Stockholm på Strandvägen. Mannen är riskkapitalisten ”Jönsson”, delägare i ett private equity-bolag med miljonförmögenhet och en rutinmänniska.
Philip Holst-Cappelen anländer med limousine från Hamburg till Sheraton i Stockholm. Sviten på Sheraton fungerar som sambandscentral. Med sig har han en reskassa på 400.000 kronor i kontanter. Sviten är bokad fram till den 5 september av medhjälparen Reidar Eriksson. Även pojkvännen Iip Dharmawan finns i Stockholm.
Reidar Eriksson tar in på Story Hotel nära Stureplan. Därifrån har han också nära till den Strandvägenadress där ”Jönsson” bor. De kommande veckorna följer Eriksson riskkapitalisten på allt närmare håll. Researchen börjar med att en bekant, en egenföretagare i fastighetsbranschen, hjälper honom med bakgrundsuppgifter om bolagsuppdrag och inkomst. Snart har Eriksson nästlat sig in i riskkapitalistens trappuppgång och kan på nära håll observera dennes dagliga rutiner. Med örat mot dörren kan han höra hur duschen går igång i lägenheten. Han rapporterar löpande alla tider och uppgifter via sms direkt till Holst-Cappelen:
"Nu kom tidningen. Har han samma morgonrutin som förra veckan tar han tidningen ca: 07:30 och lämnar bostaden 30-40 minuter senare."
"Hans hemtel ringde och jag hörde honom svara … så det är rätt kille."
Eriksson undersöker också att ingen finns kvar i bostaden när riskkapitalisten lämnar hemmet genom att ringa på dörren och på hemtelefonen.
Under kartläggningen lever man luxuöst. Trion utnyttjar flitigt minibaren och room service-tjänsterna på Sheraton. Totalt landar hotellräkningen på 58.000 kronor. Till sviten hyr man även två garageplatser. De leasar två Volvo XC70 för diskreta transporter i innerstan. Dyra krognotor och casinobesök ingår.
31 augusti 2010
När riskkapitalisten ”Jönsson” lämnar sin lägenhet på tisdagsmorgonen kastar sig två svartklädda män över honom. Philip Holst-Cappelen är en av männen som övermannar ”Jönsson”. Eriksson och indonesen deltar inte i själva attacken. Det gör istället ytterligare en okänd man som har sluppit ur polisens garn. Den okända medgärningsmannen stannar inte kvar länge i lägenheten.
För ”Jönsson” inleds tiden i fångenskap med att han placeras på golvet fastlåst med handklovar. Philip Holst-Cappelen installerar sig i lägenhetens dubbelsäng. Bredvid ligger ”Jönsson” fjättrad. ”Jönsson” får omedelbart besked om att Cappelen vill ha stora summor pengar. Han hotar bland annat med att skada eller döda medlemmar av ”Jönssons” familj, bland annat en liten dotter. Men det blir direkt problem för Cappelen. ”Jönsson” kan inte komma åt några bankkonton från lägenheten. Han utförde alla sina banktransaktioner på arbetet och därför saknade möjlighet att själv göra banköverföringar via internet. Det hade Philip Holst-Cappelen inte räknat med. Det finns dessutom en maxlimit på uttag över 200.000 kronor på internetbanken.
Riskkapitalisten pressas till att komma på ett annat sätt att föra över pengarna. Totalt vill Cappelen ha 12 miljoner kronor. Till slut kommer ”Jönsson” på en idé när han ser en mäklarfolder från Eklund Stockholm New York som han har liggande i lägenheten. Genom att dikta ihop en historia om en lägenhetsaffär kan Cappelen få sina pengar. Riskkapitalisten ringer upp sin bankman och ber honom att förbereda en större affär. Men banken hade fattat misstankar och satte spärr på pengarna. ”Jönsson” uppmanas komma på något att ta sig förbi spärren.
Man löser det genom att författa ett skenavtal om en lägenhetsöverlåtelse värd 12 miljoner kronor. Det ser ut som att riskkapitalisten köper en lägenhet av Holst-Cappelens pojkvän på Skeppargatan. Avtalet faxas från Grand Hotel till ett SEB-kontor i Tyskland där pojkvännen har ett konto. Därifrån begärs en överföring till ett växlingskontor i Stockholm. Snart kommer beskedet att pengarna är på väg.
Cappelen lämnar ”Jönsson” fastkedjad den 1 september. ”Jönsson” hotas från att kontakta polisen och man upprepar proceduren med lägenhetsnyckeln i ett kuvert, dock på ett annat hotell. När Cappelen är i säkerhet ringer han den 2 september upp ”Jönssons” sekreterare som ringde ett säkerhetsföretag. Personal därifrån befriar ”Jönsson” samma dag. Då hade han legat fjättrad i 17 timmar. Nästa dag polisanmäler ”Jönsson” överfallet.
Samtidigt har Holst-Cappelen checkat ut från Sheraton efter 17 dagar. Eriksson får i uppdrag att köra Holst-Cappelen och pojkvännen Iip till Köpenhamn, där man checkar in på nytt. Med sig har de stora mängder kontanter i euro som Iip fått ut hos växlingskontoret.
Efterspelet
Jakten på kidnapparna får högsta prioritet hos polisen. Eriksson grips först och förnekar ihärdigt att han kände till planerna. Iip spåras genom banktransaktionerna. Han nekar och ansluter sig till Erikssons version, han visste inget om kidnappningar eller annat. Han var bara kär… Båda säger sig vara lurade av Holst-Cappelen – som nu är på fri fot. Cappelen lyckades undkomma polisen och stannade kvar i Köpenhamn, därefter fortsatte han i limousine till Hamburg och vidare till Luxemburg. Efter det upphörde spåren av Philip Holst-Cappelen och alla miljonerna – tills nyligen då han greps i Spanien. Nu väntar utlämning till Sverige eller Norge. Oavsett land kan han räkna med långvarigt fängelsetraff.
Stockholms tingsrätt dömde
- Daniel Gustafsson, född 1976, för människorov till fängelse fyra år.
- Iip Dharmawan, född 1979, för grovt penninghäleri i två fall till fängelse två år. Han ska därefter utvisas och förbjuds att återvända hit före 2021-02-25.
Skadestånd
Daniel Gustafsson ska utge skadestånd på drygt 1,5 miljoner kronor samt 10.000 euro till finansmannen ”Persson”.
Daniel Gustafsson ska solidariskt med Iip Dharmawan utge skadestånd
med drygt 2,2 miljoner kronor till ”Persson” och 1,4 miljoner kronor till dennes bolag.
Iip Dharmawan ska utge skadestånd med 275.000 kronor till riskkapitalisten ”Jönsson” i Stockholm.
Researchen
Reidar Eriksson frias av tingsrätten, som skriver i domen att det inte finns tillräckligt med bevis för att Eriksson hade "ett uppsåt som omfattade de gärningar som han är åtalad för."
Domstolen skriver vidare i domen att utredningen inte har visat "att man kan utesluta att Eriksson under och efter sin kartläggning av förmögna personer alltjämt svävade i villfarelsen att han utförde ett spännande uppdrag som kunde leda till en framtida anställning som assistent åt Philip Holst-Cappelen".
Gärningsman nummer fyra
Mannen som deltog vid överfallet den 31 augusti 2010 i Stockholm är fortfarande på fri fot.
Domstol
Stockholms tingsrätt, B 13712-10
Tillägg
Polisen misstänker att de två finansmännen inte är ensamma om att ha utsatts för ligan, och vill nu ha kontakt med möjliga offer. Man är även intresserad av att få in information från människor som kan ha sett Philip när han varit på flykt, och då särskilt i Spanien. Allt för att kunna ringa in var han har befunnit sig under sin tid på flykt.
Polisen, telefon 114 14
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
