ROSENGÅRD Den vedertagna bilden av Rosengård i Malmö är ett mångkulturellt getto med allvarliga ordningsproblem och något av en symbol för den fullständigt misslyckade invandringspolitiken som länge förts, trots ganska talande bevis för dess debacle, och som märkligt nog fortfarande pågår. Det vill nu stadsdelschefen och närpolischefen försöka ändra på.
Nyligen har rosengårdspöbeln åter igen tagit upp striden mot polis och räddningstjänst, även oskyldiga förbipasserande som fått kraftiga fyrverkerier skjutna mot sina bilar har fått smaka på kulturberikningen. Stadsdelschef Eva Ahlgren och närpolischef Bengt Hersler tar nu upp kampen för att förbättra såväl stadsdelens rykte som området i sig.
Då de närmast upploppsliknande scenerna utspelades under tre dagar på rad tidigare i januari drogs paralleller till 2008 då stängningen av en källarmoské resulterade i våldsamma upplopp. Enligt Hersler är dock likheterna få.
– Vi kommer att göra allt för att det inte ska bli så igen och jag tror att vi kommer att lyckas, även om osvuret är bäst. Det som får mig att säga nej nu är att folk går ut och reagerar på ett helt annat sätt än vad de gjorde tidigare. Folk engagerar sig och är förbannat trötta på det som händer.
På Rosengård sägs identitet och image vara viktigt, bland annat för de kriminella ligister som bygger sina ”karriärer” på våldsamheterna.
– Rosengård är en tacksam arena om du vill ha uppmärksamhet, säger Eva Ahlgren. Det handlar om att visa vem som har makten.
Att paralleller nu dras till upploppen 2008 och den negativa bilden av Rosengård åter igen förmedlas i media bekymrar Hersler, som hävdar att det är en falsk bild som målas upp och att den bara gagnar de kriminella grupperingarna.
På frågan vem som egentligen har makten i stadsdelen, då det inte alltid är helt enkelt att urskilja, svarar Hersler:
– Signalen vi skickar ut är att vi inte accepterar det här beteendet. Vi kan inte bara stå och se på när saker händer.
– Vi har kanske världens bäst utbildade poliskår och är förmodligen världens mest demokratiska poliskår. Ändå är vi skitstövlar i deras ögon – hur är detta möjligt?
Eva Ahlgren är optimistisk och tror att det kan se annorlunda ut om fyra, fem år.
De åtta punkterna för ett bättre Rosengård är:
- Ett tätt samarbete mellan polis och stadsdelens förvaltning. Gemensamma rutiner ska ge parterna en chans att agera i enskilda ärenden innan något gått fel.
- Föräldrarna vars barn riskerar hamna snett ska få kontakt med polis och socialen på ett tidigt stadium. Metoden testades i höstas. Femton familjer kontaktades – tre tog upp kontakten.
- Snygga upp i närområdet. Ett finare Rosengård blir mer inbjudande och trivsamt för dem som bor där.
- Satsa på skolorna. Om elever går ut med godkända betyg ökar deras chanser att lyckas senare i livet.
- Göra Rosengård mer attraktivt. Förvandla området till en stadsdel som lockar besökare utifrån.
- Anordna musiktillställningar och underlätta för näringslivet att satsa i området.
- Poliser i området ska uppträda korrekt och professionellt mot alla de möter, oavsett om de är kriminella eller inte.
- Utbilda barn och föräldrar i hur samhället och rättssystemet fungerar. I dag finns en bred okunskap om detta i Rosengård.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
