EXTREMA MUSLIMER Carina Hägg är en ganska så frispråkig socialdemokrat som sticker ut hakan lite då och då. För att ge extra tyngd åt hennes roll är hon både riksdagsledamot och talesperson för S-kvinnor. Nu går hon ut i ett debattinlägg i Expressen där hon uppmanar till kamp mot vad hon kallar för ”förortsfanatikerna”. Ett ganska så vågat uttryck i dessa politiskt korrekta tider. Givetvis handlar det om de extrema islamisterna. Och hon går även på Helena Benaouda, islamisten Mahmoud Aldebe och riksdagsledamoten Mehmet Kaplan och deras kopplingar till varandra men framförallt deras tysthet i dessa frågor.
Religiös fanatism och extremism växer sig allt starkare i Sverige. Vi vill egentligen inte låtsas om eller prata om det.
Men vår feghet och naivitet innebär ett allvarligt hot mot vårt samhälle och kan i värsta fall handla om liv och död.
Under de senaste decennierna har fanatiska religiösa grupper växt sig allt starkare i det svenska samhället. Ofta handlar det om muslimska samfund i invandrartäta områden. Grupperna driver ett intensivt värvningsarbete bland unga muslimska män som känner sig svikna av det svenska samhället och arga över vad de uppfattar som västvärldens kränkningar av islam i bland annat Irak och Afghanistan. De fanatiska samfunden har länge upprört förortsborna, särskilt kvinnorna som oroar sig över att deras söner eller män ska dras med. Dagligen trakasseras muslimer som väljer att inte bära slöja, som går till simhallen eller går ut och roar sig på kvällen. Många väljer att böja sig för moralens väktare för att inte sticka ut eller av rädsla för de allt starkare grupperna. För muslimska HBT-personer är situationen närmast horribel.
De fanatiska samfunden har kunnat växa sig starka i tysthet, utan någon större reaktion från resten av samhället. Det är lätt gjort när bostadsområdena blir allt mer segregerade och de boendes kontakter med övriga samhället blir allt färre.
Vår blindhet och tystnad är pinsam. Det öppna, demokratiska och sekulära samhället är hotat, men långt ifrån tillräckligt görs från regeringens eller Säpos sida.
Det är även oklart hur mycket Sveriges muslimska råd och dess ordförande Helena Benaouda gör för att motverka extrema krafter inom islam. Benaouda säger sig ha varit aningslös när det gäller hennes terrormisstänkte svärson, hur aningslös är hon för extremister inom sin egen organisation? Statsrådet Stefan Attefall bör verkligen fundera på om Helena Benaouda och Mahmoud Aldebe, ordförande i Sveriges muslimska förbund, är de lämpligaste att ingå i Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Hur ställer sig Miljöpartiet till att deras riksdagsledamot Mehmet Kaplan även har uppdraget som Muslimska rådets presstalesman? Var finns Benaouda, Kaplan och Aldebe i kampen för kvinnors och HBT-personers rättigheter?
Därför väljer S-kvinnor nu att ta kampen mot religiös extremism och fanatism på allvar.
Det är riktigt upfriskande och se att det PI så länge skrivit om och varnat för nu börjar så smått tas på allvar.
Hennes slutkläm innehåller även kampen mot icke-ordet ”islamofobi”. Frågan är hur lång tid det tar innan muslimerna och diverse rödgröna går till motattack och kallar Carina Hägg för ”islamofob” samt att hon ”fiskar i grumliga vatten”? Något som är legio i dessa sammanhang.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
