TAQQIYA Så nu har då Helena Benaouda, ordförande för Sveriges Muslimska Råd och svärmor till den för samröre med muslimsk terrorism tre gånger gripne Munir Awad, krupit fram från sitt gömställe där hon dolt sig sedan de fem personer som planerade terrordåd i Köpenhamn greps. En av dem var som bekant just Munir Awad. Förutom ett kort pressmeddelande har Benaouda haft märkligt lite att säga, förutom att hon två veckor före gripandena satt i TV och påstod att hon inte sett några exempel på att det skulle finnas muslimsk extremism i Sverige.
I en artikel i Dagens Nyheter bryter hon nu tystnaden och hävdar att hon var helt aningslös om vad som pågick i hennes närmaste familjeomgivning. Att hennes svärson flera gånger gripits för misstankar om terroristsamröre och att hennes dotter gått från att vara en “normal” muslim utan religiösa attribut till att börja bära heltäckande muslimsk kvinnoklädsel har alltså, enligt Benaouda, inte inneburit att några varningssignaler ringt.
Artikeln i Dagens Nyheter är skriven i frågeform, och flera av frågorna är tämligen relevanta även om Benaouda aldrig pressas ordentligt rörande sina undflyende svar. Detta får väl trots allt betrakatas som tämligen normalt i svensk gammelmedia.
Sammanfattningsvis måste man ställa frågan om Helena Benaouda verkligen är i den tron att folk litar på vad hon säger i detta ärende? En kvinna som har muslimsk extremism rakt under sin näsa, och ändå hävdar att hon “varit aningslös” och inte sett något sådant? Tvärtom är väl detta ett utmärkt exempel på muslimsk taqqiya där lögnen upphöjs till en dygd när det gäller att försvara sig själv som muslim och islam som “religion”.
Gustaf Janson
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
