LÄSARBIDRAG Metoderna som används av maktapparaten för att trycka ner pursvenskarna blir paradoxalt nog både allt mer desperata och allt mer sofistikerade samtidigt. Det räcker inte längre med att tiga ihjäl pursvenskarna. Det räcker inte heller längre med att förlöjliga pursvenskarna. Det räcker inte ens längre med att hjärntvätta pursvenskarna via gammelmedia. Nej, nu måste mer drastiska metoder tas till bruk, nämligen psykiatrisk tvångsvård.
Enligt västerländsk vetenskaplig forskning finns fem olika typer av schizofreni; kataton schizofreni, desorganiserad schizofreni, paranoid schizofreni, odifferentierad schizofreni samt residualschizofreni. I Sovjetunionen fanns det också en sjätte form av schizofreni, vyalotekushchaya shizofreniya.
Diagnosen för denna form av schizofreni var så vag att den i princip kunde appliceras på vem som helst. Många dissidenter, dvs medborgare som ifrågasatte det sovjetiska systemet, fick diagnosen vyalotekushchaya shizofreniya. Därmed kunde dom låsas in på sovjetiska mentalsjukhus för "vård" i form av tvångsmedicinering med antidepressiva läkemedel och elchocker.
Det politiska bruket av psykiatrin i Sovjetununionen kan härledas ur föreställningen att den som opponerade sig emot systemet måste vara psykiskt sjuk, någon annan förklaring på hur man kunde ifrågasätta ett på vetenskaplig grund bevisat perfekt politiskt system var en omöjlighet.
Utan tvekan var systemet sanktionerat av KGB och det kommunistiska partiet, men samtidigt trodde säkerligen många läkare på att det dom gjorde var medicinskt korrekt. Det fanns helt enkelt ingen annan logisk förklaring än vyalotekushchaya shizofreniya till varför någon frivilligt skulle överge sin familj, sin karriär och sitt välbefinnande för en övertygelse eller ide som var så främmande för gemene man.
Föga förvånande visade statistiken ifrån WHO att Sovjetunionen hade flest antal invånare per capita med diagnosen schizofreni i hela världen. Vyalotekushchaya shizofreniya var en mycket lömsk sjukdom, patienterna kunde fungera nästan helt normalt i ett socialt sammanhang. Symptomen kunde bara upptäckas via förhör och långvariga studier av patienten. Typiska sympton inkluderade en envis och uthållig personlighet samt verklighetsfrånvända tankar om att reformera samhället och kämpa för sanningen.
Den 21 januari 2011 skriver Expressens ledarskribent, och tillika ideologiska ”gigant”, Ann-Charlotte Marteus att en annan invandringspolitik än den Sverige bedriver i dag "är i sanning ogenomförbar. Och motsägelsefull. Verklighetsfrånvänd. Grym. Och rabiat". Och de svenskar som ifrågasätter dagens svenska invandringspolitik är "dårar" som hör hemma "i en noggrant madrasserad cell".
Den dåvarande näringsministern Björn Rosengren kallade år 1999 Norge för "den sista sovjetstaten". Jag hävdar att han hade fel – Sverige är den sista sovjetstaten.
Dag K
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
