lördag 23 juli 2011

Insändare: En besk eftersmak

INSÄNDARE Många vaknade i dag med sorg och vrede i sina hjärtan. Många är de som aldrig mer kommer att vakna. Återigen påminns vi om vår bräcklighet och hur lätt en galnings verk kan förstöra livet för många oskyldiga människor.

Det som nu skett i Norge ligger så nära att vi tar till oss det på ett sätt som om det hade hänt i vår egen stad. Vi glömmer gärna i denna stund att galningars verk drabbar tusentals oskyldiga människor varje dag. Varje minut dör en oskyldig människa någonstans på jorden, dräpt av en galen person som drivs av en grumlig tanke. Varje dag sörjer tusentals anhöriga de söner, de döttrar, de fäder, de mödrar och de syskon som fallit offer för den idioti som genomsyrar hela samhället.

Jag ser med avsky på de bilder som förmedlas från Norge, men jag ser också bilderna med tårar i ögonen när jag tänker på de liv som släkts för tidigt. Varför?

Samtidigt ser jag med avsky hur journalister, politiker, mediala kändisar och bloggare nu gör detta till en partipolitisk fråga i Sverige. I timmar har nu tv-soffor och radiostudios belägrats av personer som tar tillfället i akt att fördöma ett svenskt parti som dristat sig till att kritisera förda invandringspolitik. Kommentarsfälten översvämmas av fördömande ord mot ett enskilt politiskt parti i Sverige och dess representanter. Samma personer som annars stått högt på barrikaderna och slagits för att vi inte ska döma en hel grupp för enskilda galningars verk. Vad visar detta? Jo, att det egna intresset även styr i tragiska stunder som denna.

Ingen hederlig och sunt tänkande människa ger sitt stöd till grymheter som detta terrordåd. Ingen hederlig och sunt tänkande människa låter heller bli att fördöma. Detta ska inte få ske och detta ska heller inte tillåtas att ske. Världen, inte ens den på vår egen gård, är längre oskyldig om den nu någonsin varit det och jag vet inte om vi har förmågan och kraften att förändra saken till det bättre. Innerst inne vill jag tro att människan är god och den tron vill jag leva med, men samtidigt inser jag att människan också är världens farligaste djur. Inte bara farlig för andra, utan också farlig för våra närmaste, våra nära och kära.

Inget politiskt parti rår över det som nu hänt vårt broderfolk, lika lite som något enskilt svenskt parti rådde över självmordsbombaren i Stockholm eller de attentat som dödat tusentals oskyldiga runt om i världen. Hoten från extremhögern, extremvänstern, de extrema religiösa grupperna, de etniska extremisterna och de ensamma galningarna kvarstår. Hoten finns kvar i morgon, i övermorgon och vi kommer att tvingas läsa om illdåd och terrorhandlingar även i fortsättningen. Jorden är ingen trygg plats att leva på, men låt oss göra vårt yttersta för att den ska bli det.

Gör inte partipolitik av detta, men låt oss göra politik av det. Låt oss alla samlas i en gemensam kamp för att på bästa sätt ta avstånd från extremism, för att bekämpa terrorism, för att krossa brottsligheten och för att en gång för alla trygga det samhälle vi alla lever i.

De som tragiskt omkommit i Norge får inte sina liv tillbaks för att vi sitter i Sverige och utslungar hatiska och nedvärderande kommentarer om varandra. De förtjänar bättre än så.

Stefan K

PrintFriendlyShare



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt