LSU-GATE Debatten har gått hög sedan Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) gjorde klart att Sverigedemokratisk ungdom (SDU) inte var välkomna i organisationen, trots att man samtidigt välkomnar antidemokratiska grupperingar som bland annat Sveriges unga muslimer m.fl. I onsdags fick LSU:s ordförande, Seher Yilmaz, svar på tal av Gustav Kasselstrand från SDU och i dag skriver Markus Jonsson på Corren om vad han kallar ”ett självmål av LSU”.
Jonsson inleder med att konstatera att enligt Yilmaz har LSU:s styrelse enhälligt avslagit SDU:s ansökan då dom inte ”deltar i kampen mot”begränsande normer och strukturer”. Vidare menar hon att LSU utgörs av ungdomsorganisationer från höger till vänster, vilket har föga med verkligheten att göra; av LSU:s knappt 80 medlemsförbund utgörs en tredjedel av förbund som är vänster eller representerar olika etniska och religiösa särintressen – ”identitetspolitik deluxe alltså”, enligt Jonsson.
I styrelsen ser det ännu värre ut. Ena hälften representerar vänsterorganisationer, den andra halvan politiska organisationer som inte går att placera på höger-vänsterskalan. De opolitiska medlemmarna, som Sveriges 4H eller Unga Allergiker, utgör den absoluta majoriteten av LSU:s medlemsorganisationer men syns inte till i styrelsen.
Bland de borgerliga ungdomsförbunden är bara CUF medlemmar, men inte deras studentorganisation. LUF, MUF och KDU saknas, precis som deras studentförbund. LSU samlar alltså inte ungdomar från höger till vänster. Inte en enda högerorganisation är medlem!
Några som däremot är medlemmar är Sveriges Unga Muslimer. På sin konferens i våras lät SUM en ökänd imam som glorifierar självmordsbombare tala. Tidigare har man bjudit in antisemiter och homofober till sina arrangemang. Om detta är förenligt med kampen mot ”begränsande normer och strukturer” undvek Yilmaz såklart att beröra.
Chansen att SDU skulle vilja vara medlemmar i LSU får anses vara liten. Det verkar helt enkelt som att SDU gillrat en fälla som LSU villigt hoppat ner i. På köpet har man avslöjat sin intolerans, sin vänsteragenda och sin svaga förankring hos Sveriges politiska ungdomsförbund.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
