INFANTILT Mustafa Can, journalist och författare med kurdisk bakgrund, publicerade nyligen en ”erotisk novell” om honom själv om norska Fremskrittspartiets Siv Jensen. Nu är det dags för del två.
Är det egentligen intressant det som sades? Vad var nytt i våra respektive argument? Vilka nivåer höjde, eller sänkte, vi debatten om islamofobins vara eller icke-vara till?
Jag vet inte. Jag vet bara att framtida läsare av dessa dagboksanteckningar kommer att finna mitt och Sivs första möte på Litteraturhuset högst upp på Wergelandsveien, invid Slottsparken, så otroligt att alltsammans måste vara uppdiktat. För att inte tala resten av historien.
Jag anklagar dem inte. Ingen kan förstå, som inte själv drabbats av Sivs kall. Siv var förvisso en politisk tyfon, men hon var någonting mer. Ett väsen som oombedd störtade rytmen i min tillvaro. Jag och Siv, de politiska samtalen, hennes öppna och genträngande blick som fick mina blodådror vid tinningen att dra sig samman, hennes kropps frispråkighet, hennes ansikte som glödde av liderlighet, hennes bultande fitta, min känsla av litenhet varje gång vi pratade, min känsla av väldighet varje gång vi knullade.
[...]
Som alltid när jag var maksimalt en meter ifrån en blond kvinna med stora bröst började det pirra i kuken. Helvete! Efter att Siv hade släppt min hand vände jag ryggen mot publiken, blundade och började tänka på annat för att inte få stånd. Mitt bostadslån, räntan, lungcancer, femdygnsprognoser i november, inplastad ostfralla på Statoil.
Jag tänkte på… oh, jag tänkte på… Sivs stora runda häck när hon nu långsamt böjde sig för att ställa handväskan vid fåtöljens fot. Mina ögon frös fast där. Siv grävde i väskan efter jag vet inte vad. I samma ställning, raka ben, häcken i vädret. Gav hon mig ett leende nu, ett litet leende när hon sneglade snett uppåt mot mig? Jävlar vad hård jag var. Tänk att sätta klorna i hennes häck, lyfta på kjolen och stöta in i henne, vända sig mot publiken och säga: seså, detta är ingen våldtäkt, detta är bara en liten förening i praktisk integration.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
