torsdag 23 december 2010

Är det islamofobi när de vill döda oss?

LÄSARBIDRAG Jag såg en bild i en tidning av en ung man vars namn var Taimour Abdulwahab, sprungen från Irak och senare boende i Tranås. Han såg snygg, trevlig och rar ut. Rent allmänt riktigt gullig. Jag får också veta att han har en högskoleutbildning och en familj med små barn. Han verkar vara assimilerad till det yttre. Visserligen får man veta att han letar efter en fru till? Tillåter vi månggifte numera? Men, nåja. Hans liv verkar plågsamt normalt när man tittar på det utifrån. Innan man får veta att Luton där han bor, är den håla i England där extrem islamism lever och frodas och att han själv är höggradigt religiös.

Och han vill döda mig…

Eller, om inte, gärna skada och lemlästa de av oss svenskar som råkar vara i närheten."Vem", är för honom inte viktigt. I det land som tog emot honom och hans familj när de flydde från Irak vill han nu döda och skada så många han kan. Varför, blir naturligtvis den fråga man ställer sig?

Jo, han anser att islam inte visas tillräcklig respekt. Att vi har soldater i Afghanistan och att "grisen" Vilks har skymfat Mohammed och islam. För det ska han döda oss och våra söner och döttrar.

Jag kan överhuvudtaget inte förstå det här.  Intellektuellt vet jag att han vill döda mig för islams skull. Men jag kan inte förstå det. Och jag tror att det är likadant för många av de debattörer man läser krönikor av i tidningarna. "Nu ska vi inte ge muslimerna skulden" är det stående mantrat. Fast sen ger man alla svenskar skulden i stället.  För arbetslöshet och utanförskap och blaha blaha. Vi ska minsann få veta att det är vårt eget fel.

Fast det verkar vara i Luton han radikaliserats. Inte en enda av dem drar den självklara slutsatsen att det beror på islams läror. Jag känner sorg över att en ung man bestämmer sig för att islam kräver detta offer. Sorg och förstämning och medkänsla med hans familj. Trots att jag vet att man säger sig vara stolt över män som dör i jihad. Men hade han lyckats i sitt uppsåt och tagit någon med sig, hade inte sorg och medkänsla med Taimour varit min mest framträdande känsla.

Om han verkligen varit en arg ung man i ett utanförskap hade jag kanske kunnat bearbeta det på ett annat sätt. Nu var han välintegrerad i samhället och hade en familj han älskade. Och så sätter han på sig ett bombbälte och går ut i julhandeln för att döda svenskar för att vi inte visat ordentlig respekt för islam? Jag kan helt enkelt inte förstå det med min svenska tankevärld. Och vad media och politiker än säger stammar det här ur islam. För att förstå honom måste man förstå den muslimska tankevärlden. Vi kan inte längre låtsas att det här är fredens och kärlekens religion.

Grisen Vilks. Här menar Taimour och jag inte samma sak heller. För honom är en gris det äckligaste han kan tänka sig.  För mig är grisar mumsigast knaperstekta. Dessutom dokumenterat renliga och intelligenta.   Och att vår styrka i Afghanistan inte ska vara på muslimsk mark. Den där kränkta hedern för islam, den kryper fram i allting. I rondellhundar t ex. Har islam ingen som helst humor? Svaret är ett rungande nej.  Det är så mycket som kränker deras oerhört lättkränkta heder.

För oss är hundar vänner och arbetskamrater. Men hundar är höjden av snusk för en muslim.  Att avbilda Mohammed som hund är alltså inte detsamma för oss som för muslimer, för dem är det en oerhörd kränkning av islam. Det är svårt att förstå någon som är beredd att döda, för att han anser en bild av en rondellhund vara en svårartad missfirmelse av hans profet.

Det är alltså det här som Taimour Abdulwahab vill döda oss för. Och jag tror inte att detta är några extrema åsikter hos muslimer. Tvärtom är de nog ganska vanligt förekommande. Att alla inte har lust att förlora livet för dem är en annan sak. Jag kan inte heller påstå att jag tycker islam i Sverige tagit ordentligt avstånd från detta terrorattentat. Men min statsminister berömmer dem idag: "Jag välkomnar att muslimska Sverige entydigt ställt sig upp." Jaha, det har tydligen vi andra missat totalt?

Islam är den mest icke-demokratiska, kvinnofientliga, utvecklingsfientliga och dogmatiska religion som finns i världen. Men i vårt land ska vi låtsas som om den bara är ett annat namn på Gud. Den har inga som helst likheter med vår ljumma godhetsivrande kristendom. Tyvärr får människor som inte har en susning uttala sig offentligt. Anders Carlberg citerar Koranen och Broderskapsrörelsen går också ut i försvar. En vettig röst är Cheko Pekgul som skriver att "olika muslimska fundamentalistiska grupper har under lång tid målmedvetet arbetat för att infiltrera etablerade politiska partier."

Muslimernas egen husprofessor, Jan Hjärpe, försöker lägga terrorhandlingen på ett personligt plan. Det kan han väl knappast tro på själv ens? Efter 19 timmar går så vår statsminister ut till sitt folk efter ett terrordåd, där meningen var att ett antal av hans medborgare skulle stryka med. Han säger då att det är "oacceptabelt". Sedan hummar han och mumlar och hummar lite till. Han var också osäker på om dessa saker hörde ihop till att börja med. Bilbomben och bältesbomben.  Allt för att tona ned det oerhörda allvaret i händelsen. Det var alldeles för lite och alldeles för sent.

Fredrik Reinfeldt försvarade inte mig och han försvarade inte sitt land, däremot står han och mumlar lite om det "öppna samhället." Det är ditt öppna samhälle där folk väller in, som är orsaken till det här. Som du ser, Fredrik, var Taimor Abdulwahab inte speciellt tacksam för det Sverige gjort för honom och hans familj. Vad drar du för slutsats av det? Antagligen den gamla vanliga: fyll på med ännu mer muslimer.

Vad hade Fredrik Reinfeldt sagt om jag och några till hade dött i det här terrorattentatet?  "Helt oacceptabelt"? Hans enda intresse var att muslimerna inte skulle känna sig kränkta. Att vi svenskar känner oss lite kränkta när man vill döda och lemlästa oss och våra barn, betyder tydligen väldigt lite för honom.

Huvudsaken för största delen av alla debattörer verkar vara att muslimerna inte får bli ledsna och upprörda. Att ingen av oss svenskar ska få för oss att tro att muslimer i allmänhet kan tänka sig att göra så här. Nej, det tror jag faktiskt inte alls. Det är nog ytterst få som skulle kunna tänka sig att dö för islam. Men jag tror att många muslimer hyser de här åsikterna som Taimour dog för. I Storbritannien vill 40 % av muslimska studenter införa sharialagar. Varför skulle det vara annorlunda här?

Och hur ska jag veta vem det är som har ett bombbälte virat runt magen och är reda att döda mig? Det syns nämligen inte utanpå.  Så ni får ursäkta mig men min misstänksamhet mot muslimer har ökat.  I annat fall vore jag väl rätt bakom flötet?  Om de faktiskt försöker döda en, kan det väl inte vara någon slags islamofobi? Kan Taimour Abdulwahab gå ut med ett bombbälte så kan vilken muslim som helst göra det, vad mig anbelangar. Jag vet att alla muslimer inte vill döda mig. Men hur ska jag känna igen den som vill det??

I min tidning idag står det ordagrant: "Reinfeldt påpekade att det bland oss möjligen finns fler som är beredda till terrordåd, men de är inte så många och de blir inte fler".

Njahe, bland oss, så skulle nog inte jag uttrycka mig. Det är muslimer som begår terrordåd, inte vi "pursvenskar."  Men de är inte så många??  Säpos rapport visar på 200 stycken och det räcker med en man full med bomber för att orsaka en tragedi. De blir inte fler?? Ursäkta mig, men det var det dummaste jag hört. Vilken tillförlitlig källa har vi på den slutsatsen?

Från och med nu gäller att bekämpa islam med alla medel som finns att tillgå. Det är den värsta och otäckaste religion som världen skådat. Och det är så mycket mer än en religion. Det är en livsåskådning och lag. Medeltida livsåskådning och lag. Det här var nog lite dumt av dig, Taimour, för nu kanske vi är några stycken som börjar ta reda på och förstå vad islam egentligen står för.

Vill Lars Vilks rita en rondellhund som liknar Mohammed ska Lars Vilks kunna göra det utan att bli hotad av dessa medeltida religionsivrare.  Vill Sverige skicka styrkor till Afghanistan ska vi göra det. Det kan vi göra i en demokrati som bekänner sig till yttrandefriheten. Har muslimer problem med det, vilket de naturligtvis har eftersom den religionen knappast står för demokrati, då tycker jag att man åker hem till de islamska länder man kom ifrån.

Där kan man njuta av sin religion utan störande rondellhundar och andra hemskheter i det demokratiska samhället. Sanningen är att islam har förstört de samhällen man kom ifrån och gjort dem omöjliga att leva i. Så nu söker man nya jaktmarker och där vill man tydligen åter föra in islam som rättesnöre i en evig cirkelgång.

Jag ser gärna ett uttåg av islam ur Sverige: Det kan ledas av Jan Hjärpe och Leffe "Kielan" Karlsson. De kan ta med sig sina sharialagar med stening och avhuggning av diverse kroppsdelar, sin fruktansvärda kvinnofientlighet och dessa påhängda tygsjok för att medeltidens män inte kan styra sina lustar, sitt avståndstagande och hat mot väst och sin totalt obefintliga vetenskap och utveckling. För hur kan något behöva utvecklas när Allah skapade det fullkomligt från början?

När det gäller sharialagar har England 65 shariadomstolar nu och i Sverige har vi 1. Än så länge. Man jobbar säkert på det. Här i Sverige vädrar imamerna morgonluft efter terrordådet och kräver att involveras i den politiska diskussionen. Ska vi nog akta oss riktigt noga för.   Man vill få oss att tro att det är ett samhällsproblem, när problemet ligger i den islamska läran. Egentligen är det ganska enkelt. Islam fungerar inte ihop med vårt västerländska och demokratiska synsätt. Och ju förr vi börjar inse det, desto bättre är det.

Att Sveriges samlade feminister inte hörts av alls är för mig obegripligt. Fast det är kanske är viktigare med genuscertifierade Legolådor? Förstår ni inte att det här är kvinnokamp? Eller vet ni inte längre vilket ben ni ska stå på, är ni feminister eller är ni vänsteranhängare? Vilket dilemma. Kan ni ju fundera på medan sharialagarna införs…

Cheko Pekgul, och signaturen Reinhard på Politiskt Inkorrekt är eniga i sin analys att det är de demokratiska islamisterna som är farliga. De som arbetar inom systemet.  Fundamentalister tar sig in i etablerade organisationer för att rekrytera anhängare, skriver Cheko Pekgul. Det Muslimska Brödraskapet arbetar för att med demokratiska medel införa sharialagar och islamisera västvärlden. Mehmet Kaplan och Abderisak Waberi har båda samarbetat med FIOE, det Muslimska Brödraskapets europeiska samarbetsorganisation. Abderisak Waberi som sitter i vår riksdag som representant för Fredrik Reinfeldts moderater.  Abderisak Waberi som är en extrem muslim och inte kan ta kvinnor i hand.

Det är dags att Sveriges folk börjar ta reda på vad islam står för egentligen. För det är inte frihet, jämlikhet och demokrati. Aningslösa svenskar står och försvarar en religion som dränker världen i blod och terror. Sen har man mage att kalla det fredens och kärlekens religion. Jovars, och man kan inte skriva ut sitt namn för då kan man riktigt ordentligt få känna på "fredens och kärlekens religion…"

Magica de Hex

PrintFriendly Share



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt