torsdag 15 september 2011

Malmströms Öffne dich, Europa! klingar olustigt osvenskt

OPINION I en artikel i tyska Finanacial Times med rubriken ”Öffne dich, Europa” (Öppna dig Europa) fabulerar vår främste utlandsambassadör för Sverige som ett lydrike under Bryssel, EU-kommissionär Cecilia Malmström, vidare om den demografiska utmaningen och hur den bara kan mötas genom att riva alla hinder för utomeuropeisk invandring. Kritiken från det Malmström kallar ”populistiska rörelser och högerextrema partier” om att sådan invandring tar jobb från européer och belastar välfärdssystemen viftas bort som fördomar och främlingsfientlighet.

Artikeln innehåller den numera välkända för att inte säga utslitna demografiska alarmismen om ett ständigt minskande antal personer i arbetsför ålder som ska försörja ett lika ständigt ökande antal pensionärer och hur det problemet bara kan lösas med kraftigt ökad utomeuropeisk invandring. Mot det resonemanget kan man anföra en rad invändningar:

  1. Sådana här statsfinansiella katastrofscenarion pga demografiska förändringar i åldersfördelningen har målats upp vid ett flertal tillfällen under decennierns lopp men utan att någonsin infrias. De bär därför inte trovärdighetens prägel.
    .
  2. Domedagsstatistik av det här slaget bygger på att alla i framtiden slutar arbeta vid 65 års ålder eller tidigare och låter sig försörjas av pensionsfonderna. Det är inte ett troligt utfall eftersom människor är friska och arbetsföra allt högre upp i åldrarna och inte kommer att nöja sig med att sitta i stadsparken och mata duvorna medan man väntar på döden. De som upplever att de har meningsfulla arbeten kommer att vilja fortsätta arbeta längre. Om den ekonomiska ekvationen ändå inte helt skulle gå ihop på frivillig basis är i så fall en allmän höjning av pensionsåldern med något eller några år den logiska vägen att gå i takt med att medellivslängden och folkhälsan i högre åldrar ökar.
    .
  3. Vi har haft massinvandring i flera decennier och hög arbetskraftsinvandring innan dess. Nu har vi båda delarna. Om invandring vore svaret på den demografiska utmaningen, borde problemet ha varit åtgärdat vid det här laget. Men invandring påverkar ålderssammansättningen högst marginellt eftersom invandrare kommer i alla åldrar. De som är i arbetsför ålder blir naturligtvis också pensionärer med tiden och har då många gånger arbetat färre antal år och betalat in mindre med pengar till pensionssystemet än infödda svenskar. I de flesta fall har en invandrare som anländer till Sverige i arbetsför ålder innan han eller hon hittat ut på arbesmarknaden också för sig själv och sin familj åsamkat samhället kostnader väl i nivå med vad en infödd svensk gör innan han uppnår arbetsför ålder.
    .
  4. De flesta länder i Europa har idag förhållandevis hög arbetslöshet och inget behov av invandring utom på marginalen i vissa branscher där dessutom en bättre och mer långsiktig lösning är att matcha utbildningsväsendet mot arbetsmarknaden. Det för också det goda med sig att man undviker så kallad ”brain-drain”, dvs neokolonialistisk utsugning av den lilla kvalificerade arbetskraft fattiga länder har råd att utbilda och så väl behöver själva för att kunna utvecklas. Outbildad arbetskraft har vi inget behov av alls såvida vi inte vill bedriva en extrem lönedumpningspolitik för okvalificerade arbetsuppgifter och att hela denna tjänstesektor ska omdanas med bärplockarbranschen som mall, dvs till rent utnyttjande.
    .
  5. Ekonomiskt invandringsfacit för Sverige är ett nettounderskott på minst 40 miljarder kronor om året (troligen mer) där merparten invandrare går direkt ut i mångårig arbetslöshet och bidragsberoende. Denna och tidigare regeringar har prövat allt i reformväg och subventioner utan resultat, dvs utöver att staten dragit på sig ännu större kostnader. Den arbetskraftsinvandringsreform som den nuvarande regeringen och miljöpartiet sjösatte för ett par år sedan är ett monumentalt fiasko och används främst av samvetslösa invandrarföretagare för att tjäna pengar på andra utlänningar som inte lyckats ta sig hit asyl- eller anhörigvägen och är beredda att betala ett högt pris för en biljett till Sverige i form av ett falskt anställningslöfte från en ”svensk” städfirma eller grillkiosk.
    .
  6. I artikeln tar Malmström Spanien som solskensexempel genom att hävda att landet ökat sin BNP de senaste 15 åren med 30% tack vare invandrare. Några källhänvisningar till stöd för de uppgifterna bifogar hon inte. Trovärdigheten förstärks knappast heller av att Malmström lägligt glömmer att berätta att hennes egen kommission så sent som i augusti i år gav just den spanska regeringen rätt att stoppa rumänska arbetare från att söka jobb i Spanien på grund av redan hög arbetslöshet i landet. Malmströms kommissonärskollega László Andor sade i ett uttalande att Spaniens begäran var väl motiverad med hänsyn till landets sysselsättnings­situation. Eller kommunicerar inte kommissionärerna med varandra?

Eftersom Cecilia Malmströms argumentation är så frikopplad från all logik är den inte svår att smula sönder. En lång rad ytterligare väl dokumenterade negativa effekter som visar att Europas invandring redan idag är större än vad länderna förmår hantera kan förstås också anföras som skäl för att inte göra ont värre genom att öka invandringen ytterligare. Problemet ligger dock inte så mycket i att argument saknas som i att vänstern, högern och media i så många europeiska länder och inom EU:s institutioner bildat kartell i dessa frågor och beslutat sig för att ignorera fakta och sakargument och i stället fokusera på att hänga på budbäraren diverse förklenande epitet som fördomsfull, populistisk, främlingsfientlig och rasistisk.

Det är ett ohederligt sätt att bedriva politisk opinionsbildning på och är i längden också dömt att misslyckas. Dessvärre kommer denna kartell - innan den avhänds makten och en förnuftig och ansvarsfull Europapolitik kan ta vid - hinna ödelägga ännu ett stycke av det goda Europa och förlänga kontinentens läketid med ytterligare några år.

Mats Dagerlind – Demofon

Alla läser förmodligen inte tyska obehindrat. Här är därför Cecilia Malmströms artikel i tyska Washington Post i svensk översättning (med ett tack riktat till sign ”nuvetvi”):

Öppna dig Europa!

Hindren i form av regler för kvalificerad arbetskraftinvandring från tredje land måste sänkas. Annars är det europeiska sociala skyddsnätet hotat.

Att temat invandring i många stater i Europeiska Unionen är på agendan beror inte minst på populistiska rörelser och högerextrema partier. Fiendskapen mot invandrare har ökat de senaste åren, bland annat anklagas de för att ta jobb från inhemska och belasta det sociala systemet.

Men stämmer det? Och kan vi tillåta oss att ignorera den roll som invandringen spelar i vårt samhälle idag och kanske imorgon?

Europa kämpar med den välkända demografiska utmaningen: Befolkningen i arbetsför ålder avtar, medan antalet äldre människor med anspråk på pensioner tilltar. 2010 gick det 3,5 personer i arbetsför ålder per varje person över 65 års ålder. 2060 räknar man med 1,7. Arbetskraften i EU kommer till 2060 i förhållande till 2008, att minska med cirka 50 miljoner. Det ställer våra samhällen inför stora problem.

Om vi ska förbli konkurrenskraftiga och kunna bevara våra sociala säkerhetssystem måste vi tänka på vad vi kan göra för att klara utmaningarna på arbetsmarknaden. Därvid gäller det särskilt frågan vilken roll invandringen av människor från tredje världen ska spela.

Arbetsmigration är ett känsligt tema, eftersom fördomarna är utbredda. Men! Invandring kan kompensera brist på arbetskraft och kvalifikationsunderskott. Om denna potential av invandring ska utforskas vidare, måste politiker på alla nivåer debattera den på sakliga grunder, faktaunderbyggt och långsiktigt. fakta är: Mot alla fördomar skadar invandrare ingalunda våra arbetsmarknader. Lönenivån sjunker inte och arbetslösheten ökar inte.

Invandrare konkurrerar knappast med inhemsk arbetskraft, för de tar anställningar i sektorer, som inhemska som regel inte vill arbeta i eller som de inte är utbildade för. Dessutom medverkar invandrare märkbart till ökad produktivitet. Spanien ökade sin BNP de senaste 15 åren med 30% tack vare invandrare. I Italien genererar invandrare 11,1% av BSP.

Financial Times Deutschland

PrintFriendlyShare



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt