MORALPANIK Till syntfestivalen SGA, Stockholm goes alternative, i juni nästa år har bland annat bandet Elegant Machinery bokats, som råkar innehålla Richard Jomshof, sverigedemokrat och riksdagsman, vilket naturligtvis orsakar moralpanik och upprörda känslor.
Festivalen hålls för första gången i juni nästa år och innefattar genrer som EBM, industri, goth, electronic och synt. Ett femtontal band är redan bokade varav ett är Richard Jomshofs Elegant Machinery. Bandet har existerat sedan 1988 och släppt fem album. Då Jomshof är aktiv sverigedemokrat, medlem i partistyrelsen, riksdagsman samt ansvarig för SD-kuriren går moralpaniken igång på högsta varv.
På Expressens kultursidor skrev Johan Wirfält i onsdags att bokningen av Elegant Machinery bidrar till att göra SD:s politik ”mer rumsren”. En politik ”där främlingsfientlighet utgör själva kärnan”. Han fick dock svar på tal av Fredrik Strage i DN på torsdagen. Ett pajkastande som i dag fortsätter med ytterligare en artikel av Wirfält i dagens Expressen. Även Johan Folin, liberal frilansskribent, har gett sig in i den märkliga debatten på Newsmill.
I sociala medier har det också debatterats flitigt och många ställer frågan varför en SD-koppling är förkastlig medan vänsterextrema artister anses rumsrena.
Alexander Bard, ”ambassadör” för SGA och medverkande i ett band som också ska spela på festivalen, ser inget märkligt i bokningen:
- Så länge någon inte sprider hat från scenen har jag inga som helst problem med om de är Sverigedemokrater eller tillhör något annat parti. Min fiende är inte någon Sverigedemokrat som står på scenen utan de som försöker stoppa hans yttrandefrihet. De är de verkliga fascisterna.
Uje Brandelius, pressekreterare för Vänsterpartiet och frontfigur i vänsterextrema Doktor Kosmos, tycker i stället att en bojkott skulle fungera bättre:
- Sveriges scener är som Sveriges riksdag, alla är välkomna dit. Men man måste ju inte titta. Att gå på festivalen men bojkotta Elegant Machinery tycker jag vore en lämplig markering mot Richard Jomshofs vidriga åsikter.
Han anser det dock vara märkligt att uttalade högermänniskor kan lyssna på en artist som Mikal Wiehe och gilla det han gör fullt ut. I Brandelius värld kanske det är omöjligt att bara se till musiken i sig och åsidosätta politiken.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt