DUMHETER Den politiska redaktören Karl Henrik Sax på GT, underställd Expressens ledarredaktion i Stockholm, har idag skrivit en ytterst märklig ledarsida.
Karl Henrik Sax anser sig själv vara, av någon märklig anledning, den person som bör och ska diktera till höger och vänster hur partiernas olika samarbetskonstellationer ska se ut efter valet.
Denna 63-åriga murvel har fått för sig att hans roll som "journalist" är att styra den politiska processen så att "de rätta", dvs. de rätta i Karl Henriks ögon, personerna ska leda folket i Göteborgstrakten.
Och gör de folkvalda personerna inte som Karl Henrik vill, ja då använder han GT som sin personliga megafon för att myndigt förklara hur hans högst egenartade politiska regler ser ut.
PI ställer sig förundrad över detta obehagliga beteende, och undrar stillsamt vem som röstade fram Karl Henrik Sax till en sådan upphöjd position? Har någon röstat på honom?
.
Bakgrund
På valkvällen nämnde Johnny Magnusson, regionråd för Moderaterna i Västra Götalandsregionen, att han och hans parti inte hade stängt dörren för samarbete med Sverigedemokraterna:
Jag stänger inga dörrar. Det blir inget direkt samarbete med Sverigedemokraterna. Men det kan handla om överenskommelser att inte göra vissa saker. Som att de lovar att inte fälla en budget.
Det uttalandet passade inte Karl Henrik Sax (är han ens moderat själv?), som rasande slängde sig framför datorn och hasplade ur sig följande osande svada (notera utropstecknet…) med stavfel och allt:
Nej, Johnny Magnusson (M)! Det duger inte att ens antyda möjligheten till ett slags tekniskt samarbete med Sverigedemokraterna.
I Karl Henriks artikel med titeln "Släpp inte in SD" fortsätter han på samma inslagna spår:
Det allra viktigaste i det nu uppkomna läget måste bli att stoppa vågmästarna Sverigedemokraterna från all påverkan på regionens beslut och politik.
"Det allra viktigaste"? Det a-l-l-r-a viktigaste?!
Sedan går Karl Henrik ett steg vidare och blir direkt obehagligt odemokratisk:
Omvalet visade sig vara onödigt för maktbalansens skull. Det bara försvårade läget. Och öppnade för att Sverigedemokraterna blev vågmästare.
"Omvalet visade sig vara onödigt"? Onödigt?!
Onödigt eftersom Sverigedemokraterna fick fler röster än vad Karl Henrik anser vara lämpligt?
Jisses! Vad säger du om den meningen, Thomas Mattson…?
Därefter dikterar Karl Henrik, nu när skadan redan är skedd, vilka spelregler som gäller för västra Sverige:
Nu krävs att ett eller flera partier kommer överens över blockgränsen för att hålla SD borta från makten.
Karl Henrik Sax vet precis vad som bör göras:
Gert-Inge Andersson (S) sa redan i valrörelsen att de flesta dörrar är öppna, beroende på valutgången. Nu har han facit. Vill han fortsätta som regionens orförande [sic] skulle det bästa vara medverkan – åtminstone indirekt stöd – från något av de borgerliga partierna.
Karl Henrik gillar också politiska vindflöjlar:
Jonas Andersson (FP) och Kristina Jonäng (C) utesluter i dagens GT inte möjligheten att jobba ihop med Socialdemokraterna på nytt. Trots att de i valrörelsen sa bestämt nej. För nu vill de hindra Sverigedemokraterna. Vettigt nog.
Så här dags har Karl Henrik fått upp ångan rejält, och – tro't eller ej – går i sin artikel in och detaljstyr i samtliga partiers valmanifest och förordar respektive förkastar än det ena och än det andra politiska löftet i syfte att ett samarbete över blockgränsen ska komma till stånd.
Han anser med andra ord att partierna, en dag efter valet, ska släppa sina vallöften till höger och vänster, och därmed spotta de personer, som trots allt gick och röstade, rakt i ansiktet.
Allt detta i syfte att stoppa Sverigedemokraterna från att få inflytande. Det är nämligen det a-l-l-r-a viktigaste.
Karl Henriks ritar upp den mest lämpliga politiska kartan:
De rödgröna partierna ensamma räcker inte. De måste ta med sig antingen Folkpartiet eller Centern. Blir det nej där kan man pröva med S+MP+FP.
Avslutningsvis så märker man som läsare att det ryker ur öronen på Karl Henrik Sax:
För annars kommer främlingsfientliga sverigedemokrater att gripa alla chanser att påverka.
Eller hur, Johnny Magnusson?
Sverigedemokraternas krav kan låta enkla och naturliga.
Alla läkare ska kunna så bra svenska att patienterna förstår dem, nämnde Patrik Ehn (SD) i går kväll, som ett tänkbart förhandlingsbud från sin sida.
De låter enkelt, för vi har redan lagkrav på språkundervisning.
Men bakom Sverigedemokraternas krav finns oftast en baksida som ska rättfärdiga deras lögnaktigt förenklade världsbild att invandring och islam skulle stå för svenskarnas ”elände”.
Därför måste SD hållas borta, trots 30,706 väljare.
Men det är just där, i den sista meningen, Karl Henrik går bort sig fullständigt.
Inte trodde PI att vi var tvungna att lära en 63-årig politisk redaktör på en av våra fyra stora kvällstidningar vad ordet demokrati innebär.
Så vi tar det väldigt pedagogiskt, i förhoppning att Karl Henrik Sax åtminstone lär sig grundprincipen:
30,706 röstberättigade personer la sin röst på Sverigedemokraterna igår. Det är fler än de som röstade på såväl Centerpartiet som Kristdemokraterna. SD har därmed, i kraft av sin vågmästarroll, legitim rätt att ställa krav på politiskt samarbete med övriga partier. Så lyder demokratins regler.
Karl Henrik Sax, däremot, är en tämligen okänd ”journalist”. Inte en enda röstberättigad person la sin röst på Karl Henrik Sax igår.
Så varför i hela fridens namn ska någon överhuvudtaget lyssna på honom?
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt