lördag 21 maj 2011

Pluggade till brandman utomnordiska prioriterades

DISKRIMINERING Följande står att läsa i brandmännens egen tidning ”Swedish Fire Fighters”, nr 3 2011 (finns ännu ej på nätet). Robert Stenkvist (SD) läste papperversionen, och PI tilläts ”planka” hans version.

”Det handlar om Simon Wallmark som under lång tid arbetat som snickare. Simon har enligt artikeln alltid drömt om att bli brandman. Dock har han tjänat för bra för att överge sitt snickarjobb för att sadla om till brandman. Till slut blev dock suget efter drömmen för stor. Simon sade upp sig från sitt välbetalda snickarjobb och började läsa upp ämnen på Komvux för att förverkliga sin dröm. Därefter gjorde han högskoleprovet för att ta ytterligare ett steg mot drömmen. Under tiden levde Simon på flickvännens lön, allt för att nå sitt mål, att bli brandman.

Efter att ha läst upp skolämnen så tog Simon det verkliga steget för att förverkliga sin dröm. Under två år så gick han en utbildning som kallas SMO. Denna utbildning betraktas av många som en ren utbildning för de som skall arbeta inom räddningstjänsten. Simon gjorde mycket bra ifrån sig på SMO-utbildningen och hans kamrater på SMO-utbildningen, som tog för givet att de skulle träffas på Södertörns räddningstjänst för sommarpraktik. Det fungerar ju som så inom räddningstjänsten att sommarpraktiken fungerar som en provanställning. En person som vill bli brandman måste göra sommarpraktik för att få en anställning helt enkelt.

Simon fick dock inte det förväntade beskedet från personalenheten, till slut tog han själv upp frågan om anställning med personalchefen Hennele Holmsten. Personalchefen hörde inte heller av sig så Simon försökte få kontakt med rekryteringschefen Jesper Boqvist per telefon, även detta utan framgång. I sin desperation skickade Simon CV och en ansökan till rekryteringsavdelningen. Inte heller detta kom det något svar på, varför Simon ringde Boqvist återigen.

I sitt samtal med Boqvist fick Simon reda på att 32 tjänster skulle tillsättas och att personer främst skulle rekryteras från "prova på dagar" samt det mångfaldsprojekt som går under namnet "Spira". Syftet med projektet är enligt tidningen att "öka chansen för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år med utomnordisk bakgrund att få in en fot i arbetslivet". SBFF (Södertörns Brandförsvarsförbund) publicerade denna text på sitt intranät i samband med antagningen.

Som framgått av tidigare information genom PrioTvåan så är årets rekrytering av sommarvikarierande brandmän särskilt inriktad på mångfald och vi handplockar potentiella medarbetare och erbjuder dom att genomgå våra rekryteringstester. Särskilt svårt är att hitta kvinnor som är nyfikna på yrket. Vi behöver hjälp av er medarbetare i organisationen. Känner ni till någon tjej/kvinna som skulle passa som brandman i SBFF så be dem skicka CV och personligt brev till mig så snart som möjligt.

Frågor besvararas av er undertecknad

//Jesper Boqvist, Personalstöd

När Simon fortfarande inte fick något svar, trots detta flirtande med vissa grupper som inte har etnisk svensk bakgrund, så kontaktade han återigen personalavdelningen. Simon fick denna gång ett skriftligt svar enligt följande.

"Vi har som sagt inte haft någon öppen rekrytering i år utan har rekryterat ur egna led från folk som har visat intresse. Vi har särskilt riktat intresset till kvinnor och personer med utomnordisk språklig och kulturell kunskap då vi har stort behov av att utöka de kompetenserna i organisationen"

Enligt offentlighetsprincipen är SBFF skyldig att offentliggöra CV på de personer som anställts. Detta utnyttjade Simon och begärde ut dessa listor. Det visar sig att av de 12 som anställts så har bara två gått SMO. Denna kurs betraktas ju annars som det normala kravet för anställning, det är dock inget oficiellt krav. Snarare är det så att alla som gått SMO inte kan räkna med anställning då konkurrensen ofta är mycket hård.

Simon har nu fått en annan anställning och han är numera inte odelat ledsen över den uteblivna anställningen. Rykten cirkulerar nämligen om att arbetsmiljön och stämningen inte är den allra bästa och att ingen vågar kritisera ledningen av rädsla för repressalier.”

Stenkvist blogg

PrintFriendly Share



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt